Sydsvenskan: Utveckla brozonen!

artikel publicerad i SDS på Aktuella frågor

resundsregionen står inför stora och positiva förändringar. Bygget av. resundsbron är nu äntligen på gång, Sverige är nu medlem i den Europeiska Unionen och regionen kommer snart att få ytterligare ett universitet. Omfattande satsningar på infrastruktur i anslutning till broförbindelsen förbereds. Allt detta ger förutsättningar för en gemensam marknad för handel, företagande, boende, kultur, fritid, och arbete över sundet.

Tas dessa möjligheter väl tillvara finns goda möjligheter till en mycket gynnsam utveckling för regionen. En gemensam marknad över sundet ger välfärdsvinster som uppskattats till ca 65 mdr dkr av ke E Andersson och Christian Wichmann Matthiessen.

Nu gäller det att också på vår sida av sundet ta tillvara de möjligheter som ges och skapa så gynnsamma förutsättningar för växtkraft i regionen. På den danska sidan arbetar man nu med att utnyttja de satsningar som görs maximalt. Köpenhamns flygplats knyts ihop med Köpenhamn och det danska järnvägsnätet. Längs järnvägen mellan Kastrup och hovedbangården är byggandet i full gång. Ett informationscentrum om resundsförbindelsen finns redan vid Kastrup. Det är uppenbart att danskarna redan håller på att förverkliga sin vision av hur man skall skapa ökad tillväxt i regionen. Detta är bra för hela regionen.

Vad görs då på den svenska sidan av sundet och vad gör Malmö för att på bästa sätt utnyttja de möjligheter som ges i den nya region som växer fram ? I det visionsarbete som bedrivits i Malmö stad beskrivs olika framtidsscenarios. Det verkar dock som om man missat att åka över sundet och se vad som görs. Jag menar att Malmö nu riskerar att missa en unik möjlighet. Det börjar bli bråttom att agera.

Malmö behöver fler företag. De får gärna vara kunskapsintensiva. Utveckling av produkter med högre imaterialvärde ger högre lönsamhet samtidigt som de hushållar med våra naturresurser. En koppling till det nya universitetet och de institutioner som finns i regionen kan vara en bra start.

I Stockholmsregionen är korridorren Stockholm-Arlanda-Uppsala idag ett centrum för kunskapsintensiva företag. Korridoren kännetecknas av goda kommunikationer, den ligger mellan två högskolor och det finns en ”nästan internationell” flygplats i mitten. Korridoren mellan Köpenhamn-Kastrup-Malmö och Lund skulle kunna ha samma eller bättre förutsättningar.

Jag ställer därför frågan vad Malmös ansvariga politiker planerar att göra med de möjliga exploateringsområden som finns mellan Malmö och brofästet? Med tidiga avfarter från vägförbindelsen och en station i söder skulle en industripark i detta område kunna bli ett av Skandinaviens i särklass attraktivaste lägen för företag att etablera sig på. Förutom utomordentliga förbindelser till Malmös innerstad, Köpenhamn, Kastrup och Lund är läget ett fantastiskt skyltfönster för de företag som etablerar sig här.

En station i söder skulle bli en naturlig omstigningspunkt mellan olika färdmedel för de som kommer från söder. Här skulle man kunna ställa bilen och fortsätta med tåg till Malmö, Kastrup, Köpenhamn eller Lund.

De planer som Malmö idag har för den s k brozonen är tvärtom direkt restriktiva. nskemål från företagen om besked var de första avfarterna från bron skall finnas lämnas ej. Inga avfarter är planerade förrän långt in i landet och den från början planerade södra stationen är det ingen som talar om. Samtidigt som man hoppas att dra fördelar av satsningar på olika sidor om sundet tillämpar man direkt bypolitik inom Malmö Stad.
Skulle man tillämpa samma rädsla för att etableringar i brozonen skulle utarma city på broprojektet borde man ha sagt nej till bron.
Jag har ingen som helst förståelse för detta resonemang. Malmös city skall konkurrera på egna meriter som en attraktiv miljö, ett bra boende, det nya universitetet mm. Tillväxt i brozonen kommer däremot att gagna såväl Malmö som hela regionen. Stockholm har inte förlorat på att Arlanda-korridoren blivit centrum för dataföretagen i Sverige. Jag menar att brozonen är så attraktivt att den är intressant som läge för företags skandinaviska eller Nordeuropeiska huvudkontor. Brozonen konkurrerar möjligen med Arlanda-korridoren men inte med Malmös innerstad!

Malmö har ett guldägg i brozonen som bör tas tillvara och utvecklas. Men det bojar bli bråttom att göra något eftersom inte ens de som försökt göra visioner för Malmö tycks ha funderat på detta områdes möjligheter. Tänker Malmös politiker och planerare att fortsätta att bedriva intern bypolitik inom Malmö eller skall man ge Malmö en chans att utvecklas som en expansiv och attraktiv del i resundsregionen?

Arbetet med att aktivt marknadsföra brozonen som läge för företagsetableringar måste starta nu. Avfarter och stationer längs resundsförbindelsen måste ritas ut i området. Näringslivet efterlyser med rätta fasta och långsiktiga spelregler. När det gäller möjligheterna att etablera sig i brozonen verkar det inte finnas någon som helst information idag. Vart skall det företag som är intresserad av att etablera sig i området vända sig?

Varför inte börja redan nu och stycka av industritomter med villkor att byggandet startar idag. På det sättet sprider vi ut byggandet över tiden och minskar risken för överhettning i byggbranschen framöver. En satsning på brozonen som läge för företagsetableringar kommer att ge Malmö nya jobb både idag och i framtiden. Vad väntar Malmö på?

Anders Ydstedt
v ordf Miljönämnden (m)
Malmö Stad