Sydsvenskan: Svarslösa Skånepolitiker Nätverket KNUT arbetar för bättre och enklare regler för företagande

Svenska politiker tävlar nu om vem som bäst kan företräda oss entreprenörer, som enligt politikerna skall rädda Sverige ur krisen. Men det är nödvändigt att politikerna först försöker sätta sig in i verkligheten för oss företagare. Vår konkreta erfarenhet från vår enkät till Skånes samtliga riksdagsledamöter visar att intresset från politikerna inte är så stort som det framstår i media. Det förefaller vara mer retorik än handling.

Det viktigaste för entreprenörskap är att företagaren måste kunna tjäna på sin idé – inte bara företaget. För oss entreprenörer räcker det inte med låga företagsskatter när uttagsskatterna är så höga som i Sverige. Det svenska systemet låser in pengar i företagen och gör det dyrt för företagaren att ta ut vinsten på sin idé. Incitamenten för att starta och få företag att växa är därför begränsade. Denna skillnad mellan ägarskatter och företagsskatter är tydligen obegriplig för de flesta politiker.

Nätverket KNUT samlar yngre entreprenörer (under 40 år). I Malmöregionen är vi ett 20-tal företagare som träffa minst en gång i månaden. Syftet med vårt nätverk är att försöka förbättra företagarklimatet. Att vi dessutom skaffar vi oss nya kontakter är ett mervärde som vi upptäckt under resans gång.

I Sverige har beslutsfattarna alltför länge trott att de är i de stora företagen som även morgondagens arbeten finns. Nu börjar det dock äntligen gå upp för många beslutsfattare att morgondagens storföretag drivs av dagens entreprenörer.

Det är storföretagens önskemål och behov som fått styra företagandets villkor i Sverige. Politiker av alla partifärger har varit måna om de stora företagen. Det är de stora företagen som haft råd att satsa resurser på egna politikerkontakter och lobbyister som i mångt och mycket lyckats förändra villkoren för sig. Inte sällan har skattebetalarnas pengar satsats på kostsamma och misslyckade förlustprojekt. Nu måste denna politik skrotas.

För att få igång en dialog om och förståelse för företagandets villkor med våra politiker i regionen gick vi i nätverket Knut ut med en enkät till samtliga riksdagsledamöter från Skåne. De frågor vi ställde var enkla men viktiga för oss.

Först och främst ville vi veta om politikerna är beredda att ge oss entreprenörer samma villkor som börsföretagen. Den konkreta frågan behandlade de särskilda spärreglerna mot entreprenörer, de s k fåmansreglerna. Det tycks finnas ett politiskt samförstånd om att man inte kan lita lika mycket på oss entreprenörer som på storföretagen. Därför har man under åren infört en omfattande särlagstiftning riktad mot oss entreprenörer. Skattemässigt gör man åtskillnad på entreprenörer och andra medborgare. Är vinsten i fåmansbolaget för stor, enligt de regler som skattepolitikerna satt upp, så skall vinsten beskattas som inkomst av tjänst. Detta gäller dock aldrig vinster i börsnoterade företagen. Utdelningar eller korta reavinster från börsaktier beskattas med högst 30% oavsett vinstens storlek. Vinster på aktieförsäljningar och utdelningar i fåmansbolag beskattas däremot på toppen av lönen. I praktiken kan skatten t o m bli högre än inkomsten. Det är inte konstigt att det riskvilliga kapitalet satsas på dagens börsföretag i stället för på nya företag.

Vi menar att spärreglerna mot fåmansbolag är en mycket allvarlig bromskloss mot våra företags möjlighet att utvecklas. De ger ständigt företagaren en konkret upplevelse av statsmaktens verkliga negativa inställning, detta oavsett hur många fagra ord som flyger ur munnen på många politiker.

Vår andra fråga till politikerna handlade om skatter. Vi frågade om det är rimligt att beskattningen är lägre på lotterivinster än på företagande. Vi menar detta ger fel signaler till dem som funderar på att starta företag.

Om varje entreprenör anställde ytterligare en person till i sin verksamhet skulle arbetslösheten minska rejält. Men de flesta av oss är mycket tveksamma till att anställa. Vår tredje fråga gällde därför konkreta förändringar som får entreprenörer att våga anställa.

Slutligen ställde vi en fråga om konkurslagarna. För många nystartade företag är dagens konkurslagar ett stort problem. Mindre företag är tyvärr mycket känsliga för kundförluster. Vår fråga till politikerna var varför vi leverantörer skall stå sist efter staten och bankerna i händelse av utdelning vid en konkurs?

Av närmare 45 tillfrågade riksdagsledamöter besvarade endast 8 vår enkät. Det är tyvärr tydligt att det konkreta engagemanget för företagandets villkor är mindre än vad som uttrycks i politiska tal och artiklar. Det bör dock påpekas att några enstaka riksdagsmän besvarade vår enkät ambitiöst och en riksdagsledamot har sökt upp och träffat oss för att diskutera våra frågor.

Bättre villkor för växande fåmansägda företag är en förutsättning för nya arbetstillfällen. Vi vill ha en diskussion med våra politiker om konkreta förändringar för att förbättra villkoren för entreprenörskap i Sverige. Vi ser nu fram emot denna diskussion!

Nätverket KNUT i Skåne genom:

Ingela Lydén, Pergo Toys AB
Per-Ola Ohlsson, PO Olsson Innovation AB
Karin Hamilton, Hamilton IT
Göran Wiberg, Svepark i Malmö AB
Anders Ydstedt, ScanTech Utvecklings AB
Ingela Haraldsdotter, Lemonade
Claes Petrén, Friskvårdspartner Petrén & Co AB
Anders Wadmark, Stolpaberga AB
David Glück, Pappershuset AB
Stefan Johansson, Global Mission
Thomas Davidsson, PTHZ Promotion AB
Mats Andersson, Batoyo