Skånska Dagbladet: Sveriges ansvar för Mosul

Skriver krönika i Skånska Dagbladet om Sveriges historiska ansvar för Mosul som är en fråga som än idag är aktuell.

Irak har inlett en offensiv mot det av IS ockuperade Mosul och gör nu framsteg. Det är hårda strider med många civila offer eftersom IS-styr- korna använder civilbefolkningen som mänskliga sköldar. Detta är en konflikt som sannolikt kunnat undgås om Mosul inte tillerkänts det brittiska protektoratet Irak 1926. Mosul kunde nämligen ha tillhört Turkiet istället. Ett turkiskt Mosul hade förmodligen lett till andra konflikter och problem för den från på 1920-talet i huvudsak kurdiska befolkningen – men kanske inte till dagens utplåningskrig. Vad få kän- ner till är Sveriges ansvar för Mosuls moderna historia.

Efter första världskriget skrevs ett fredsavtal med Osmanska riket i Sèvres 1920 men detta erkändes inte av den nya turkiska nationalstaten. Frågan om var gränsen skulle gå mellan Turkiet och Irak i Mosul- området förblev olöst även efter Lausannefreden 1923. På ena sidan i konflikten stod Storbritannien som ansvarade för det brittiska protek- toratet Irak och på andra sidan den nya staten Turkiet. Britterna värnade militärstrategiska intressen och båda sidor hade sannolikt även ögonen på potentiella oljetillgångar.

Nationernas förbund fick ansvaret för att lösa gränsdragningen och uppdraget gick till Hjalmar Branting som rapportör för en kommission och sedermera tog Östen Undén över efter Brantings bortgång 1925. Kommissionen kom till slutsatsen att befolkningen inte visade entu- siasm för vare sig brittiskt eller tur- kiskt styre.

Kurderna ville helst ha självstyre, kommissionen ansåg dock att brit- tiskt styre vore det minst onda men med den reservationen att om Irak blev självständigt inom 25 år skulle frågan om Mosuls status återupptas.

Efter ett antal turer och mindre justeringar tvingades till slut Turkiet acceptera Nationernas förbunds beslut 1926. Turkiets utrikesminister konstaterade efteråt att det mellan Sverige och Turkiet finns ”ett ouppgjort konto”. Historien finns beskriven i boken Turkiet/Gränsfursten (Atlantis 1999) där Kaj Falkman beskriver relationerna mellan Sverige och Turkiet utifrån arkiv från det svenska konsulatet i Istanbul. Numera kan man också läsa nyhets- artiklar från denna tid i bl a Svensk Tidskrifts och Svenska Dagbladets webarkiv.

En som inte är nöjd med gränsdragningen 1926 är Turkiets president Erdogan. Foreign Policy skrev m i höstas om hur Erdogan börjat en ifrågasätta Lausannefreden och nu hänvisar till Turkiets dåvarande förhandlingsposition, som inte var det ottomanska rikets gränser, men väl ett väsentligt större Turkiet än idag inkluderade Mosul.

Det finns lärdomar av denna his- toria även för Sverige. Anledningen till att Sverige fick uppdraget att lösa stormaktskonflikten på 20-talet var att vi inte ansågs ha något egenintresse. Vid årsskiftet tog Sverige plats i FNs säkerhetsråd och med det följer ansvar. Sverige bör nog akta sig för att vara med att ta på sig ansvaret för att dra gränser i konflikthärdar.