|
artikel publicerad i Kvällsposten 990610: Halvera Sveriges avgift till EU Jag tillhör dem som till fullo stödjer Sveriges medlemskap i EU. Men att stödja medlemskapet får inte betyda att man accepterar dagens EU-agenda. Jag menar att det är fullt möjligt att sänka medlemsavgiften till EU till hälften. I år uppgår EUs budget till nära 800 miljarder kr. Sveriges medlemsavgift är 22 miljarder kr. Av EUs budget används hälften till bidrag och stöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken (48%). Ytterligare 36 procent av budgeten används till olika former av strukturstöd. Alla andra frågor ”kostar” bara 16 procent av budgeten. Kostnaden för de historiska kärnfrågorna i EU-samarbetet, frihandel och främjande av fred i Europa, syns knappast i EUs budget (<0,9%). På samma sätt som vi moderater i Sverige vill skifta sänkta skatter mot färre bidrag borde man även göra detta på EU-nivå. Det finns sannolikt anledning att ha en gemensam jordbrukspolitik för att öppna och likställa marknaden för jordbruksprodukter. Men detta är inte detsamma som att flytta runt stödpengar mellan EU-länderna i en kostsam rundgång. I den svenska debatten inför EU-valet är det ingen som diskuterar dessa frågor överhuvudtaget. Jag är övertygad om att det finns både bättre och billigare sätt att driva jordbruks- och strukturpolitik än bidrag och stöd. I längden kan man inte basera en så livsviktig näring som jordbruket på bidrag och bisarr administration. Dessutom försvårar EUs bidragssystem inträdet för nya medlemsländer. Jag vill istället se ett EU som vidareutvecklar arbetet för frihandel. Sverige bör driva på frihandelsfrågorna. Det gäller att öppna inte bara gränserna inom EU utan även gränserna till och från EU. Detta gynnar konsumenterna i EU som får lägre priser och större utbud. Frihandel mot omvärlden utanför EU öppnar nya marknader för EUs företag och ökar även konkurrensen för företagen. På sikt leder skyddstullar bara till att de skyddade företagen tappar konkurrenskraft. I en global ekonomi är det viktigt att EUs företag får vara med och tävla på alla marknader på lika villkor. Ett annat område där besparingar
kan göras är att minska fusk och oegentligheter. En meddelarfrihet
för dem som arbetar inom EU skulle lyfta fram fusket till ytan och
samtidigt öka medborgarnas förtroende för EU. Det nyligen
avslöjade hemlighetsmakeriet kring parlamentarikernas pensioner är
ett exempel på hur dolda kostnader får medborgarna att tappa
förtroende för EU.
Jag anser att arbetet i EU framöver
bör fokuseras hårdare på kärnfrågor som frihandel,
fredsfrämjande samt samarbete för att lösa gemensamma miljöproblem.
Dessa frågor kostar en bråkdel av vad dagens verksamhet kostar.
En sådan prioritering gör det möjligt att sänka medlemsländernas
avgift till EU med mer än hälften. På sikt är detta
nödvändigt för att bevara förtroendet för EU.
Därför måste vi börja redan den 13 juni.
Anders Ydstedt
|