"Dialog: Varför inte våga prova konkurrens i sjukvården?" Landstingsförbundet intar snart en särställning när det gäller att inte våga konkurrensutsätta sin verksamhet. Nyligen kunde vi i tidningar och i publikationer utgivna av Telia läsa om den tilltagande konkurrens som blivit följden av att vi avreglerat telemarknaden. Man skulle lätt kunnat tro att reaktionen från det gamla televerket, dvs nuvarande Telia, skulle bli ett ramaskri. Så blev inte fallet, snarare motsatsen. Telia antar utmaningen på hemmaplan för att på sikt kunna möta den ökade konkurrensen på världsmarknaden.
Det finns många exempel på att företag som har konkurrenter på sin egen ort eller i dess närhet får en bättre överlevnadsförmåga i den nationella eller internationella konkurrensen. En stor del av den s k Gnosjö-andan hänger samman med detta fenomen. I större skala ser vi det inom trä-, massaoch stålindustrin i Sverige. Ett klassiskt exempel på lokal konkurrens som gett världsartiklar är sportartikelkoncernerna Adidas och Puma, som bägge startades i den lilla tyska orten Herzoggenaurach i närheten av NÅrnberg.
Företagen möts redan på hemmaplan av konkurrenter som man sedan har att kämpa mot även på avlägsna marknader. Att detta kommer inköpare och i slutändan oss konsumenter till del i form av lägre priser och bättre produkter torde stå utom allt tvivel. För tjänsteföretag är ofta den lokala konkurrensen helt avgörande.
Förutsättningarna att få till stånd en sund konkurrens på sjukvårdsområdet och mellan sjukhus är naturligtvis mycket olika i vårt land. De närmaste sjukhusen till Östersunds lasarett ligger 20-30 mil bort. Om man härtill lägger att en patient kanske redan innan han nått Östersund färdats lika långt, är det näst intill omöjligt att skapa konkurrens. Men det finns flera regioner i Sverige, som har förutsättningar för en ökad konkurrens inom sjukvården.
I Skåne har vi ett tiotal sjukhus. Vi har två universitetssjukhus, Malmös och Lunds, på mindre än två mils avstånd. Här borde alla möjligheter finnas för att kunna lösgöra de positiva krafter som ligger i att organisationerna visar upp sina allra bästa sidor för att få vårt förtroende som patienter och därmed intäkterna. Det pågår nu en utveckling från en anslags- till en åtgärdsfinansierad sjukvård. I stället för att få betalt en gång om året för en ospecificerad faktura får vårdgivaren betalt för varje patient som behandlas. I en åtgärdsfinansierad sjukvård är det vårt val som patienter som avgör hur mycket de olika enheterna/klinikerna får att röra sig med.
Väljer svensk sjukvård att anta denna utmaning har den alla möjligheter att stärka sin lokala, nationella och t o m sin internationella ställning.
GUNNAR GRAFSTRÖM kommunalråd (m) Malmö stad
ANDERS YDSTEDT politisk sekreterare
|