DI: Nu måste SJ få ett modernt elsystem

publicerad i Dagens Industri, Debatt 960919

Dagens Industri skriver på ledarplats den 23 augusti att Sverige har genomfört en riktig investering i modern tågtrafik. Som boende i Öresundsregionen har jag anledning att ifrågasätta detta påstående.

I media har vi den senaste tiden kunnat följa problemen med järnvägsanslutningarna till öresundsbron. Danmarks förre trafikminister Kaj Ikast skriver på DN-debatt om den svenska beslutsvåndan när det gäller utformningen av järnvägsanslutningarna till bron. Det är t ex inte beslutat hur passagerartrafiken skall anslutas till Malmö Central. Skall det byggas en Citytunnel eller skall trafiken lösas på annat sätt.

Det finns tyvärr ett antal andra knäckfrågor som också måste lösas:

Avsevärda bullerstörningar – främst längs den s k kontinentalbanan som går genom tätbefolkade förorter till Malmö. Järnvägen har på 170 år ännu inte löst problemet med buller från metallhjul mot räls.

Sverige har fortfarande vänstertrafik på järnvägen. I Danmark och på övriga kontinenten kör man på höger sida. SJ har dock ännu inte genomfört någon högertrafikreform motsvarande den som gjordes för vägtrafiken 1967.

Elnäten är inte harmoniserade. Järnvägstrafiken i Sverige har till skillnad mot hela det övriga nationella elsystemet, behållit en föråldrad elteknik, som var modern vid seklets början. Vid all annan elanvändning är det standard med frekvensen 50 Hz. Dock ej hos SJ som framhärdar med att använda sig av 16 2/3 Hz! Det är tyvärr vare sig gratis eller bekymmersfritt att omvandla frekvensen. Eurostartågens (Paris-London) driftsäkerhetsproblem kan bl a härledas till att loken måste klara flera olika elsystem.

Järnvägens problem att klara gränsövergångar är inget unikt problem för �reundsregionen. Bristen på harmonisering av elstandard för järnvägen gäller för hela EU-området. Det finns för närvarande 7 utbredda nationella elstandarder för tågtrafik inom EU.

I den nyligen presenterade rapporten ”The future of rail transport in Europe” till EU kommissionären för transportfrågor Neil Kinnock pekar hans rådgivare, däribland bl a Stig Larsson, på en rad åtgärder för att öka järnvägens konkurrenskraft. I första hand menar Kinocks rådgivare att det krävs omfattande åtgärder inom management för att järnvägen inte skall förlora sina andelar av gods och passagerartrafik. För godstrafiken pekar gruppen järnvägens fördelar när det gäller långväga transporter men att man då måste klara av att ta ett systemansvar hela vägen. Ett sätt kan vara att upprätta särskilda korridorer för järnvägstrafiken. Rådgivarna pekar också på behovet av en harmonisering mellan länderna när det gäller säkerhetskrav, utformning av rullande materiel men också strömförsörjning. Jag menar mot bakgrund av de akuta problemen i öresundsregionen att harmonisering av elsystemen måste prioriteras. EU-parlamentarikern och ledamoten i EUs transportutskott Per Stenmarck (m) har på senare tid gjort lovvärda initiativ för tekniska harmoniseringar av järnvägstrafiken inom EU. Men mycket arbete återstår.

Tekniska harmoniseringar underlättar inte bara trafiken i de gränsöverskridande regionerna i Europa. Med en standard går det att producera den rullande materialen i större serier vilket sänker kostnaderna och ökar järnvägens konkurrenskraft.

Danmark har redan satsat på ett modernt elnät för sin tågtrafik. De har naturligtvis inte något intresse att konvertera till en standard från förra sekelskiftet. I de flesta andra branscher talas om problemen med att anpassa system för år 2000 – i öresundsregionen tvingas vi nu på allvar diskutera en anpassning till en standard från år 1900. Det är direkt osannolikt att en framtida EU-harmonisering skulle vara att välja en standard från seklets början.

För att järnvägen på bron skall vara en effektiv förbindelse, och kunna konkurrera med andra snabba förbindelser, krävs att vi kan resa med samma tåg hela vägen både inom regionen men även längre sträckor. Olika standard innebär att någon måste ta kostnaden för dyra speciallok, som klarar flera olika elsystem. Ingen vill ta på sig denna högre kostnad för att skapa en integrerad öresundsregion. Då återstår för teknikerna att välja den enda industristandard som finns på området, d v s dieseldrift. Kanske planerar SJ för dieseldrivna motorvagnståg som IC 3 även på bron. är ansvariga beslutsfattare medvetna och införstådda med detta?

Anders Ydstedt (m)
v ordf miljönämnden
Malmö Stad

Arbetar som teknisk konsult med bl a miljöfrågor och eldistribution.