I Tyskland finns regeringsbeslutet om Energiwende med ett nytt energisystem som mål. Oavsett vad man har för syn på omställningen finns anledning att vara orolig för kostnaderna. Det sätt som Tyskland hittills satsat på solceller manar till eftertanke och ger även lärdomar för beslutfattare i andra länder kring hur miljökrav påverkar kostnader. Det skriver Anders Ydstedt.

Läs artikeln här.

Scenariot, alla mindre vindkraftverk i Sverige får inte kopplas till elnätet. Vindkraften skulle bara få användas av de som äger vindkraftverket. All el som ägaren inte kan utnyttja för egen del går till spillo.

Läs hela artikeln i Dala Demokraten här.

Industrin kan leverera dubbelt så mycket värme till fjärrvärmen mot vad som görs i dag. Spillvärmen från Facebooks nya serverhallar i Luleå till exempel, kommer att släppas rakt ut till ingen nytta. Det är fortfarande helt upp till fjärrvärmeföretagen om de vill ta tillvara restvärme eller inte, skriver Anders Ydstedt och Industrigruppen Återvunnen Energi.

Läs mer i Ny teknik här.

Läs mitt inlägg i OBS serie om rörlighet och migration ”människans fötter” här.

”Alles auf links” skrev Der Spiegel häromveckan och syftade på den vänstersväng som skett i tysk politik under året.
(Läs mer…)

Är USA nere för räkning? Eller ska det ännu en gång bli entreprenörskap och förmågan att omsätta ny teknik i affärer som lyfter amerikansk ekonomi? Åtminstone på energiområdet så pågår det just nu en ny revolution i USA som ger lägre energipriser, ökad konkurrenskraft, nya jobb och en bättre miljö. Europa har precis samma möjlighet, men frågan är om världens mest ”dynamiska och konkurrenskraftiga ekonomi” tänker ta chansen?

Läs mer i Svensk Tidskrift här.

Jag medverkade i en debatt på Moriska Paviljongen om avfall, överflöd och sopdykare – en kväll om motståndet mot konsumtionshysterin. Svenska livsmedelsbutiker slänger mat för över två miljarder kronor varje år. Det motsvarar över 100 000 ton livsmedel. Ohållbart slöseri, tycker sopdykarna som lever på den mat livsmedelsbutikerna kasserat i containrar. Men om vi slutar tröstshoppa och drar ner på konsumtionen – slutar då inte hjulen att snurra?

Medverkande:
Sophia Tunå som är studerande dumpstrare.
Eugenia Rozenberg som är psykolog.
Anders Ydstedt från liberala tankesmedjan/kommunikationsbyrån Scantech Strategy.
Kenneth Hermele, ekonom och doktorand i humanekologi vid Lunds universitet.

Samtalsledare:
Agneta Nordin som är journalist.

Fri rörlighet är en förutsättning för frihet och demokrati. Därför borde bildebatten handla om hur vi får bort störningar, inte om att begränsa resandet i sig. Det är också fel att ställa olika transportslag mot varandra, skriver Maria Rankka och Anders Ydstedt.

Läs mer på SvD Brännpunkt.

Historien lär oss att det pågår en ständig kamp mellan ny teknik som ökar mobiliteten och politiska ambitioner att begränsa densamma. Före första världskriget kunde vi resa snabbt mellan Europas huvudstäder med ånglok, men bland annat nationella elektrifieringssatsningar har begränsat tågtrafiken. Med hänvisning till miljö ser vi nu politiska ambitioner att planera bort det fria resandet. Boende, arbetsplatser och service ska planeras för att undvika resor.

Läs mer i Kvällsposten den 26 augusti.

Barack Obama är en av världens mest karismatiska och charmiga politiker, till skillnad från sin företrädare George W Bush beundrad både i och utanför USA. Men det finns, från europeiskt perspektiv, en fara med Obamas charm. Och det är att vi inte lär oss av hans misstag. Det skriver Nima Sanandaji och Anders Ydstedt från den borgerliga tankesmedjan Captus.

Läs hela artikeln på SvD Brännpunkt.

Efter förra årets politikervecka i Almedalen skrev jag hur aktörer på olika kreativa sätt brände pengar på spektakel, mat och talare för att sticka ut i mängden. Jag förutspådde att ”peak Almedalen” nåtts med hela 1396 arrangemang och eldning med sedlar. Jag hade fel när det gäller antalet arrangemang, i år blev det hela 1487 seminarier. Dock, när det gäller Almedalsveckans betydelse som plats för politisk påverkan, nåddes nog toppen för flera år sedan.

Läs mer här.

Att tvinga bilisterna att köra långsammare än vad de faktiska ­vägförhållandena medger är direkt kontraproduktivt för trafik­säkerheten, skriver Peter Wallenberg Jr, ordförande för KAK och jag i Expressen idag.

Läs hela artikeln i Expressen här.

Ett mycket tungt argument för fjärrvärme i konkurrens är att en mycket större del av restvärmen från industrin och andra verksamheter kommer till användning. Vi vet av erfarenhet att det är svårt och många gånger omöjligt för restvärmen att ta plats som värmekälla. Fjärrvärmeföretagen prioriterar egen produktion framför att använda den från miljö- och klimatsynpunkt mycket bättre restvärmen, skriver Anders Ydstedt, talesman för Industrigruppen Återvunnen Energi.

Läs mer på Newmill här

Det gäller alltså att dra rätt slutsatser när man bedömer förslagen i utredningen Fjärrvärme i konkurrens. Stora samhällsvärden måste säkras och det görs inte genom att bevara ett otidsenligt monopol. Industrigruppen Återvunnen Energi vill att fjärrvärmen utvecklas parallellt med att vi tar till vara all den restvärme från industrin som finns. Det borde vara ett gemensamt samhällsintresse och lösningen finns i utredningens grundförslag med ett generellt tredjepartstillträde, som säkras i en ny fjärrvärmelag, till fjärrvärmenäten utan undantag.

Läs mer på second-opinion.se

Idag skriver Nima Sanandaji och jag på Newsmill om skattefridagen som infaller den 10 juni i EU och den 10 juli i Sverige. Institut Économique Molinari i Paris har publicerat en rapport i samarbete med konsultbolaget Ernst & Young samt tankesmedjenätverket New Direction. I högskatteländer som Sverige, Belgien och Frankrike dröjer det ytterligare drygt en månad innan skattefridagen inträffar. Anledningen är att majoriteten av löntagares inkomster går till olika former av skatter i dessa länder. Men många känner inte till att skatterna är så höga, eftersom en stor del av skattebördan tas ut i form av dolda skatter.

Läs hela artikeln här

Läs rapporten på New Directions hemsida

Lars Johansson och Stefan Löfven skrev i gårdagens Di att staten är en bättre ägare av företag som Telia Sonera och SBAB än det privata näringslivet.

Perspektivet är minst sagt märkligt.

I slutet av 2008 publicerade Näringsdepartementet en litteratur -översikt där det framgick att statligt ägda företag i genomsnitt blir mer lönsamma och effektiva när de privatiseras.


(Läs mer…)

Uppdrag granskning försökte göra en smutsig affär av ägarstrukturen i Ikea, även om de flesta i slutänden blev mest upprörda över hur SVT jagade Ingvar Kamprad. Men det som verkligen borde uppröra är en politik som gjorde att företagare lämnade Sverige. I den nya boken Kapitalism utan kapitalister skriver Nima Sanandaji och jag om ägande. Det är ingen slump att alla moderna samhällen har en stark äganderätt som fundament. Inte heller är det en slump att samhällen som präglas av fattigdom och ofrihet också har en svag äganderätt.

Läs mer i Svenska Dagbladet

Jag medverkar i Sveriges Radios program OBS och talar om vikten av ägande, bl a mot bakgrund av debatten om uppdrag gransknings reportage om IKEA.

Läs och lyssna här.

I den nyutkomna boken ”Kapitalism utan kapitalister?” (Captus), har de båda författarna Anders Ydstedt och Nima Sanandaji försökt beskriva ägarpolitikens roll för samhällsutvecklingen. I samhällen som själva säger sig ha ett ”gemensamt” ägande betyder det i klartext att ägandet står under politisk kontroll. Och skapar ett system där alla på pappert visserligen tar ansvar men där verkligheten visar att ingen gör det.

Läs mer i Kvällsposten här

Den 18 januari presenterade tankesmedjan Captus boken ”Kapitalism utan kapitalister” som Nima Sanadaji och jag skrivit. Bilder från releasepartyt på Myntkabinettet finns här och boken kan beställas här.

Nästa sida »