Nordvästra Skånes Tidningar: Bättre beslutsunderlag sparar både miljö och ekonomi

De flesta politiker anser det vara mycket angeläget att jaga privatpersoners s k ekonomiska brottslighet. Med ekonomisk brottslighet menar de då att undanhålla skatt till staten. I värsta fall går staten miste om 70% av det undanhållna beloppet. Det finns dock värre exempel på hur staten går misste om 100% och där dessutom människor och natur får lida på köpet. Det är när stat och kommun slösar bort skattepengar.

Felaktiga eller fel utformade infrastruktursatsningar, senast tunneln genom Hallandsås, är risktagande och slöseri med skattebetalarnas pengar. I tider när väsentliga samhällsfunktioner som äldreomsorg, polis, sjukvård mm skärs ner måste vi ställa stenhårda krav på att skattebetalarnas pengar används klokt. Det är ett minimikrav att så mycket fakta som möjlighet finns på bordet när beslut fattas om vilka projekt som skall genomföras och hur de skall göras. Vi måste dra lärdom av alla de misstag som gjorts så att vi inte gör om dem.

Nyligen har Riksrevisionsverket framfört kritik mot Banverkets och Vägverkets förslag till 10-årsplan för infrastrukturinvesteringar (RRV1997:60). RRV menar ”att underlaget skall vara tillgängligt och begripligt, samt att motiv för att genomföra och troliga effekter av föreslagna investeringar skall framgå. Underlagen ska också redovisa osäkerheter och vara möjliga att följa upp mot verkligt utfall efter genomförande”. RRV fann betydande tveksamheter och osäkerheter i Banverkets samhällsekonomiska beslutsunderlag. Bl a slår Banverket ihop olika investeringar i samma kalkyl så att de olika objekten inte kan värderas. Vägverket får liknande kritik på andra områden.

Jag anser att det finns all anledning att följa RRVs uppmaning. I all privat verksamhet är noggranna lönsamhetskalkyler en förutsättning för överlevnad. När det gäller samhällsekonomiska kalkyler handlar det till en viss del även om värderingar av olika effekter, t ex buller, restidsvinster och miljöstörningar som inte så lätt går att värdera i pengar. Effekterna skall finnas beskrivna i beslutsunderlaget så att politiker själva kan göra sina värderingar och avvägningar mellan olika intressen. Det är vare sig rimligt eller rationellt att kräva att politiker själva skall leta reda på alla fakta.

Ett gott stöd i beslutsprocessen kring stora projekt är en fullständig miljöprövning. Jag menar i likhet med Björn Gillberg och Landskronas miljöchef Högni Hansson att en av anledningarna till att det kunde gå så illa med tunneln genom Hallandsås var bristen på en fullständig miljöprövning. Tunneln genom Hallandsås prövades endast enligt järnvägslagen och i Vattendomstolen. Detta var uppenbarligen inte tillräckligt eftersom det gav möjlighet att mörka fakta, t ex erfarenheterna från Bolmentunneln. Om tunnelbygget behandlats som en fast anläggning och även prövats enligt Miljöskyddslagen hade det funnits ett klart definierat ansvar och resurser för kontinuerlig tillsyn av verksamheten. Hade tunneln dessutom prövats enligt Naturresurslagen hade Banverket varit tvungna att visa på alternativa lösningar. Ansvariga politiker hade då kunnat väga kostnader för olika byggtekniker, miljöeffekter, restider och olika sträckningar mot varandra. Då hade man även fått en ekonomisk genomlysning av projektet.

Det finns säkerligen fler förklaringar till det ekonomiska misslyckandet och miljökatastrofen i Hallandsås. Pågående kriminalutredning
kommer att ge oss mer bakgrund och bättre insikter om miljöbrotten. Tyvärr görs inte någon motsvarande undersökning av penningrullningen.
Lärdomarna från Hallandsåsen måste snarast tas tillvara så att inte misstagen upprepas i andra projekt. Riksrevisionsverket borde därför få i uppdrag att studera beslutsprocessen kring tunneln genom Hallandsås.

Att man kan göra bättre är den fasta förbindelsen över Öresund och dess landanslutningar ett bra exempel på. Byggprojektet utsattes för en omfattande miljöprövning där samtliga sakägare, förvaltningar, myndigheter, miljöorganisationer m fl hade möjlighet att framföra sina synpunkter. Ibland tyckte vi som engagerat oss för att förverkliga den fasta förbindelsen att koncessionsnämndens metodiska och sakkunniga miljöprövning drog ut på tiden väl mycket. Men nu efterhand kan vi ändå konstatera att detta bara var av godo. Efter den omsorgsfulla miljöprövningen enligt Naturresurslagen, Vattenlagen och Miljöskyddslagen är bygget av Öresundsbron ett miljömässigt mönsterprojekt som väckt internationell uppmärksamhet. Alla material som används och byggmetoder har granskats noga. Detaljutformningen har anpassats efter de synpunkter som framförts till koncessionsnämnden. Användning av 1000-tals ton gift hade aldrig kunnat passera en så omfattande miljöprövningen som föregått bygget av den fasta Öresundsförbindelsen.

Ett projekt som redan i budgetstadiet i kronor räknat är dubbelt så omfattande som Hallandsåstunneln är Citytunneln i Malmö. Och häromveckan ökad den kalkylerade kostnaden med ytterligare någon miljard. Detta projekt forceras nu fram politiskt utan prövning enligt miljöskydds- och naturresurslagarna. Det blir fråga om samma bristfälliga prövning som för Hallandssåsprojektet.

Förutom Citytunneln finns nu flera stora infrastrukturprojekt vars miljöeffekter och samhällsekonomiska nytta kan ifrågasättas, t ex Bottniabanan och Södra länken i Stockholm.

Jag menar Citytunneln och andra liknande projekt måste prövas enligt både miljöskyddslagen och naturresurslagen. Erfarenheterna från Öresundsförbindelsen visar hur väl det fungerat.

Då kommunfullmäktige i Malmö behandlade frågan motstatte sig majoriteten av socialdemokrater och moderater en fullständig miljöprövning av Citytunneln med motiveringen att det skulle fördröja projektet. Erfarenheten från Öresundsbron är dock att det är prövningen i Vattendomstolen som tar längst tid. Prövning enligt miljöskyddslagen hinner man med under tiden. Man kan nästan undra om vissa politiker skyr fullständiga beslutsunderlag.

Det finns uppenbarligen systemfel i ett land som avskedar och åtalar en generaldirektör som utan tillåtelse sponsrar ett idrottslag med pannkakor och margarin. och ersätter denne med en annan generaldirektör som ”slarvar bort” miljarder på investeringar utan riktiga beslutsunderlag. Skall vi kunna sänka skatten i Sverige och återta en högre placering i OECDs välståndsstatistik måste vi hantera våra investeringar förnuftigare. För att utveckla de statliga beslutsprocesserna kring projekt större än en miljard till att bättre ta hänsyn till miljö och ekonomi borde en del av projektbudgeten alltid avsättas till RRV och Länstyrelsens miljövårdsenhet.

Jag anser att anvaret för alla större infrastrukturprojekt måste bygga på bättre beslutsunderlag. Det skulle både miljö och ekonomi vinna på.

Anders Ydstedt (m)
v ordf miljönämnden i Malmö