Inför bygget av Öresundsbron debatterades om bron skulle vara i ett eller två plan. I denna artikel argumenterade jag för att den borde byggas i två plan. Så blev det också!

Säkrare trafik på bro i två plan

Nu är äntligen den fasta Öresundsförbindelsen i hamn, skulle man kanske kunna säga. Den sista stora prövostenen var koncessionsnämndens beslut enligt miljöskyddslagen angående driften av förbindelsen. Några remissinstanser, inklusive majoriteten i Malmö stads miljönämnd, ville med hjälp av en styrning av taxepolitiken begränsa trafiken över bron. Vi Moderater reserverade oss mot miljönämndens yttrande, vad avser taxepolitiken. Vi menar att om bron skall medverka till att skapa en gemensam arbetsmarknad, bostadsmarknad och ett utökat kulturutbyte i regionen är det viktigt att det inte är för dyrt att resa över sundet. Rimliga priser för vägtrafiken över bron skapar en nyttig konkurrens som gagnar alla trafikanter.

Koncessionsnämndens beslut som kom den 30 juni innebar ett klartecken att driva förbindelsen med vissa villkor. Nämnden avvisade synpunkterna på styrning av taxorna med hänvisning till regeringens beslut enligt Naturresurslagen och avtalet mellan Sverige och Danmark. För oss som länge har kämpat för de möjligheter fasta förbindelser ger för Öresundsregionen var detta ett mycket positivt beslut. Nu öppnas möjligheterna att skapa en framgångsrik region där invånarna får tillgång till utbudet på bägge sidor av sundet.

En fråga som hittills inte debatterats är utformningen av de delar av förbindelsen som är bro. Ordföranden i fastighetsnämnden i Malmö Christina Wessling (s) m fl skriver den 23 juni och hävdar att det är viktigt att bron blir i ett plan för att främja järnvägstrafiken. Bakgrunden är att Öresundskonsortiets ansökan till koncessionsnämndens innehöll både en enplans- och en tvåplanslösning. Detta för att ge frihet åt de entreprenörer som i november skall lämna in sina anbud på dessa delar av förbindelsen. Genom att ge entreprenörerna denna frihet prövas olika konstruktionsmöjligheter för att finna den bästa och ekonomiskt fördelaktigaste lösningen. I slutändan kommer detta oss i regionen till del genom sänkta taxor över bron.

Christina Wessling m fl är oroliga för att järnvägsresenärerna kommer att uppleva en resa på det undre planet i en tvåplansbro som mindre estetiskt tilltalande. Det som inte tilltalar Wessling m fl är att fackverkskonstruktionen skulle skymma utsikten från tågen i vissa vinklar.

Jag menar att den kombination av bro och tunnel som nu är aktuell för Öresundsförbindelsen faktiskt är den mest estetiskt tilltalande oavsett om brodelen blir i ett eller två plan. Vi få inte glömma bort att ett av förslagen som tidigare behandlats var en tunnellösning. Utsikten från en tunnel under Öresund anser i alla fall jag vara mindre estetiskt tilltalande. Den kombinerade lösning som nu upphandlas kombinerar utsikten från bron med en tunnel under den mest trafikerade delen av sundet under Drogden.

När det gäller utformningen av bron skulle jag vilja peka på att det istället kan finnas skäl att välja en tvåplanslösning. Ur säkerhetssynpunkt är det ett väl känt faktum att planskilt separerad trafik är säkrare än trafik i samma plan. De i och för sig marginella riskerna för kollisioner mellan olika fordon på bron är dock vid en tvåplanslösning fullständigt obefintliga. Se gärna på hur Banverket nu bygger planskilda korsningar för att säkert kunna introducera nya snabbtåg.

Men det kan även finnas miljöskäl att välja en tvåplanslösning. Det finns industriella processer som bygger på att man framställer kväveoxider från luften med hjälp av elektricitet i blixturladdningar. Tekniken har bl a demonstrerats för att producera kvävegödsel i industriell skala. Dessutom är det välkänt att även ozon bildas vid blixturladdningar, t ex vid åskväder. Eldriven tågtrafik ger på detta sätt upphov till kväveoxidutsläpp och ozon när blixturladdningar sker mellan lokets strömavtagare och kontaktledningen. På den nyligen avslutade försurningskonferensen Acid Reign i Göteborg uppskattade den norske professorn och försurningsforskaren Anton Eliassen att blixturladdningar svarar för 3 miljoner ton kväveoxider årligen vilket kan jämföras med att antropogen förbränning av bränsle ger upphov till 20 miljoner ton (osäkra siffror).

Men över hav med saltmättad luft, som lättare leder ström, torde problemet med blixturladdningar inte vara negligerbart. Större elanläggningar, transformatorstationer etc, som är belägna i närheten av salt hav förses därför med system för sköljning med sötvatten. Genom att skölja med sötvatten minskar man riskerna för elöverslag. På Öresundsbron kan det särskilt i stigningarna då strömuttaget är som störst från tågen finnas anledning för järnvägsföretagen att se på denna problematik. Möjligheterna att med sprinklersystem lösa problemen med kväxeoxid- och ozonbildande blixturladdningar torde vara störst vid en tvåplanslösning. Ljuslågan från blixturladdningarna från tågen kan vid en enplansbro även vara störande för trafiken vid mörkerkörning vintertid.

Det finns således både säkerhets- och miljöskäl som kan tala för en tvåplanslösning för Öresundsbron. Wessling (s) m fl menar att endast en bro i ett plan gynnar tågtrafiken. Jag menar att skall tågtrafiken gynnas får detta inte ske på bekostnad av säkerhet och miljö. Det finns därför anledning att beakta dels säkerhetsaspekterna och dels kväxeoxid- och ozonbildande emissioner från järnvägstrafiken i valet mellan en och två plan på bron.

Slutligen instämmer jag till fullo med Christina Wessling m fl att det är synnerligen angeläget att förbindelsen utformas på ett estetiskt tilltalande sätt. Det gäller både för dem som färdas på bron och för dem som betraktar den från land. En förutsättning är då att det överhuvudtaget går att se ut från bron och att man undviker ogenomskinliga barriärer och skärmar. Jag tänker främst på den typ av vindskydd som tyvärr finns på en av Europas högsta och vackrast belägna broar, den s k Europabrücke i anslutning till Brennerautobahn i Inndalen i Österrike. Här går fantastiska alpvyer förlorade p g a en ful plastbarriär. Låt oss slippa denna typ av skymmande barriärer. Men miljö och säkerhet måste prioriteras i valet mellan en eller tvåplanslösning för Öresundsbron. Anders Ydstedt (m)
vice ordförande Miljönämnden, Malmö Stad