Miljöpröva Citytunneln i Malmö

Landskronas miljöchef Högni Hansson har vid flera tillfällen i media gett sin förklaring till hur miljökatastrofen i Hallandsåsen kunde ske. Det främsta skälet till att det kunde gå så illa var enligt Hansson att tunneln och andra stora projekt inte miljöprövas. Tunneln i Hallandsåsen prövades endast enligt järnvägslagen och i Vattendomstolen. Detta var uppenbarligen inte tillräckligt. Om tunnelbygget behandlats som en fast anläggning hade det funnits ett klart definierat ansvar och resurser för kontinuerlig tillsyn av verksamheten.

Det finns säkerligen fler förklaringar till katastrofen i Hallandsåsen. Pågående kriminalutredning kommer att ge oss mer oss mer bakgrund och bättre insikter. Men redan nu kan man konstatera att en grundlig miljöprövning hade minskat risken.

Ett aktuellt exempel på ett byggprojekt som utsatts för en omfattande miljöprövning är den fasta förbindelsen över Öresund och dess landanslutningar. Vid miljöprövningen lyftes projektets alla aspekter fram. Sakägare, förvaltningar, myndigheter, miljöorganisationer m fl hade möjlighet att framföra sina synpunkter på projektet. Ibland tyckte vi som engagerat oss för att förverkliga den fasta förbindelsen att koncessionsnämndens metodiska och sakkunniga miljöprövning drog ut på tiden väl mycket. Men nu efterhand kan vi ändå konstatera att detta var av godo. Efter den omsorgsfulla miljöprövningen enligt Naturresurslagen, Vattenlagen och Miljöskyddslagen är bygget av Öresundsbron ett miljömässigt mönsterprojekt som väckt internationell uppmärksamhet. Alla material som används och byggmetoder har granskats noga. Detaljutformningen har anpassats efter de synpunkter som framförts till koncessionsnämnden. Användning av 1000-tals ton gift hade aldrig kunnat passera en så omfattande miljöprövningen som föregått bygget av den fasta Öresundsförbindelsen.

Högni Hansson beskriver även Banverkets agerande som arrogant. Till Banverkets försvar kan man säga att det naturligtvis inte är en lätt uppgift för en myndighet som inte byggt nya spår på närmare 100 år att anpassa sig till 1990-talets miljöhänsyn. Därför är det viktigt att alla större järnvägsprojekt i Sverige prövas av annan från Banverket oberoende instans som koncessionsnämnden.

Skadan på miljön i Hallandsåsen är tyvärr redan skedd. Nu gäller det att sanera området på bästa sätt. ”Prövningen” av Hallandssåsprojektet görs nu inte av koncessionsnämnden utan av överåklagaren Sven Erik Ahlhem och två biträdande åklagare. Vi tycker det är bättre att pröva projekt i förväg i koncessionsnämnden. Lärdomarna från Hallandsåsen måste snarast tas tillvara så att inte misstag upprepas i andra projekt.

Ett projekt som redan i budgetstadiet i kronor räknat är dubbelt så omfattande är Citytunneln i Malmö. Detta projekt forceras nu fram utan prövning enligt miljöskydds- och naturresurslagarna. Miljökonsekvensbeskrivning för Citytunneln kommer endast att ske enligt järnvägslagen. Vattendomstolen kommer att pröva påverkan på grundvatten. Det är fråga om samma bristfälliga prövning som för Hallandssåsprojektet.

Vi menar att Citytunneln måste prövas enligt både miljöskyddslagen och naturresurslagen. Erfarenheterna från Öresundsförbindelsen visar hur väl det fungerat. Citytunneln är ett uppenbart riksintresse eftersom den ingår i en förbindelse mellan Sverige och Danmark. Byggteknik, val av material, arbetsmiljö samt olycksrisker är särskilt angeläget att granska i en anläggning som byggs mitt inne i en stad. I de detaljplaner Citytunneln som nu är på remiss talas om olika kontrollprogram för miljön i samband med bygget. Men dessa kontrollprogram saknar laglig grund.

Riksdagen behandlade den 5 november finansieringen av Citytunneln. Beslutet innebär att SVEDAB får ökad möjlighet att ta upp lån i Riksgäldskontoret för anläggande av de svenska landanslutningarna för Öresundsförbindelsen och att SVEDAB även skall delta i finansieringen av Citytunnelprojektet i Malmö.

Miljöprövning och kontroll av projektet skall dock hanteras under hand. Det blir således inte fråga om en fullständig miljöprövning av Citytunneln. Kontinentalbanans ökade användning som landanslutning har däremot prövats fullt ut av Koncessionsnämnden. För oss är det obegriplig att man inte prövar Citytunneln fullt ut före byggstart.

Regeringen skall inom kort besluta om finansiering av tunneln. Den borde då även besluta om att bygget skall tillståndsprövas enligt både vatten-, miljöskydds- och naturresurslagen. Än så länge har regeringen och dess samarbetspartner Olof Johansson chansen att visa hur det egentligen står till med den s k ekologiska omställningen av Sverige. Accepterar man att genomföra ett mångmiljardprojekt som i byggskedet skär rakt igenom en stad utan att ställa krav på miljöprövning kan det inte vara mycket bevänt med miljöhänsynen. Skulle inte regeringen ställa krav anser vi att projektet intressenter själv skall begära en frivillig prövning enligt miljöskyddslagen och naturresurslagen.

En annan lärdom från Hallandsåsen är vikten av en tydlig ansvarsfördelning. Projektorganisationen för Citytunneln innebär att ansvarsfördelningen är oklar redan från början då huvudmannaskapet är uppdelat på fyra parter: Banverket, SJ, Malmö Stad och Malmöhus Trafik. Vi är oroliga för att ingen kan ställas till ansvar för vad som kan hända vid oväntade miljö- och tekniska problem eller vid ett budgetöverskridande.

Vi menar att det är dags att stanna upp i planeringsprocessen och ta lärdom av andra, stora tunnelprojekt. Sommarens ras i ett stort tunnelbygge i Berlin, arbetsmiljöproblemen i de stora tunnelbyggena i Schweiz och inte minst erfarenheter från Hallandssåsen borde stämma till eftertanke. Vi vill att alla större järnvägsprojekt skall både miljö- och arbetarskyddsprövas. Öresundsbron är ett sådant internationellt föredöme i miljöanpassning. Vi får inte riskera att smutsa ned den förebilden med ett mindre miljöanpassat projekt i Malmö.

Lena Jarnbring, v ordf kommunfullmäktige Malmö (m)
Anders Ydstedt, v ordf miljönämnden Malmö (m)